mammablackfisk.blogg.se

Här bloggar jag om livet som ensamstående mamma till fyra små barn, trillingarna Gabriel, Theo och Camila och deras storebror Matias. Livet hos oss är trångt, kaotiskt, slitigt och högljutt och men också fullt av kärlek, glädje och humor. Att få vardagen att gå ihop och samtidigt (försöka) se till att fyra små barn får en trygg barndom är minst sagt en utmaning när det bara finns 24 timmar om dygnet, två händer, en hjärna och en inkomst. Här bloggar jag om vardagen mitt i småbarnskaoset, om svårigheterna jag tampas med som ensamstående fyrabarnsmamma och om hur jag gör för att få det att funka (eller inte funka) . Välkommen till min blogg!

Från vilken ålder ett barn kan förväntas servera sig frukost själv ibland?

Livet i v�r familj, VAB, sjuka barn Ensamstående, Frukost, Huvudvärk, Mamma, VAB, Vabruari, Virus, fyrabarnsmamma, förälder, kan själv, mars, sjusovare, sovmorgon, sömnbrist Permalink6
 
Februari, som bland småbarnsföräldrar går under den icke-hedersamma pseudonymen "vabruari",  passerade förbi rätt så bekymmersfritt i vår familj. Vi kom undan med bara fyra vabdagar. Det kanske inte betraktas som "bara" i andra familjer, men i en familj där det finns fyra små individer vars immunförsvar än så länge befinner sig under utveckling och en stor individ vars immunförsvar är konstant nedsatt på grund av sömnbrist, så är det rätt bra jobbat. Vi kom mycket lindrigare undan än tidigare år (sen dess att vi blev en fyrabarnsfamilj alltså).
 
Eftersom vi också kommit mycket lindrigare undan i november, december och januari än vi gjort åren förut, så började jag ta ut segern och förklara de värsta vabåren som passé. Men det kanske jag inte skulle ha gjort, för det verkar som om vabruari istället slår till  i mars hos oss. Vi är bara inne i första veckan av mars än så länge och idag är det andra vabdagen. Och då har vi dessutom klämt in några virusdagar under slutet av sportlovet, då jag hade tagit ut semester och på så vis kom undan från vab. Eller, jag kom alltså inte undan från själva vårdandet av sjuka barn, men det hamnar i alla fall inte i min vab-statistik hos försäkringskassan eller i tidsregistreringssystemet på jobbet.
 
Fast ärligt talat skulle jag nog ha kunnat arbeta idag, om det är graden av sjukdom som avgör. Det ser jag nu, med facit i hand, för bortsett från lite småhosta och lite småsnörvel så är barnen i rätt god vigör.  Men i morse var jag så trött att jag nog letade efter anledningar, och övertolkade Matias hostande, för att slippa gå upp och sätta igång med morgonracet. För även om det inte skedde under arbetstid så ägnade jag i alla fall natten åt att vabba. Första halvan av natten hade Theo magknip och när han väl somnade om satte Matias igång att hosta och slutade inte förrän strax före det att väckarklockan skulle ha ringt. Vid femtiden, när jag fortfarande inte fått en blund, frånvaroanmälde jag alla barnen och stängde av väckarklockan. Så idag är det snarare barnen som "vammar" (vård av sjuk mamma) medan jag går omkring och ojar mig över min förfärliga, sömnbristorsakade, huvudvärk. Fast de är ju för små för att kunna tillhandahålla någon vidare vård förstås, utan bidrar mest genom att tålmodigt (okej, kanske inte så värst tålmodigt, utan mest för att de inte har något annat val) stå ut med mitt griniga humör och mina oupphörliga hyssjanden  (sprängande huvudvärk i kombination med ljudnivån i detta hem är ingen hit).  
 
 
Vid halvåtta  i morse tyckte denna lilla dvävul/vampyr (intressant kombo!) att det var dags
för hennes mamma att gå upp och fixa frukost, så då satte hon igång med att klättra och
hoppa på mamman ifråga. Att mamman försökte förklara att hon fått alldeles för lite sömn
och föreslog att barnen själva skulle duka fram frukost, tyckte varken hon eller hennes syskon
var något att ta notis om (de hade ju trots allt låtit mig ligga i sängen så länge som till halv åtta).
 
Några minuter senare, nytt försök, nu omsvidad till renodlad djävul. 
 
 
 
När inte den lilla vampyren/djävulen lyckades få upp den sjusovande mamman
kom Spiderman till förstärkning och gav mamman en allvarlig blick. Mamman
vågade då inget annat än att gå upp och börja laga äggröra (krav framställt av
Spiderman). 
 
Från vilken ålder tycker ni att en kan förvänta sig att barnen själva serverar sig frukost själva ibland? Mina barn kan nämligen duka fram frukost när de har lust. Men de behöver klättra upp på en stol för att nå påläggen i kylskåpet och kan inte hyvla ost utan hjälp.  Är det rimligt att förvänta sig att en sexåring, med tre fyraåriga hjälpredor, ska klara att servera frukost till sig själva (de får ta annat pålägg än ost då) någon gång ibland? Eller är det bara för att jag var så trött i morse som det kändes som en bra ide? Hur gör ni hos er?
 
 
 
 
 
 
 
#1 - - Fyrabarnsmamma:

Hej!
Det är klart att de kan göra frukost. När mina två äldsta var små gick det upp jättetidigt jämt. När äldsta kanske var 4-5 år klarade han att bre knäckemackor till han och brorsan, så vi kunde ligga kvar i sängen och de tog egen frukost. De var då nöjda med det tills vi kom upp och gjorde ordentlig frukost. Med lite i magen kunde de leka själva en stund till och vi föräldrar kunde dra oss en stund till👍🏻
Förbered kvällen innan med att skiva upp ost och lägg i en låda?
Nu när jag bor sjölv och min yngsta är åtta år så är det lättare. Jag har bara ordnat så allt porslin de behöver ligger i en låda så de kan nå. Mjölken på hyllan längst ned i kylen och flingor i burkar på köksbänken, så då behöver de ingen hjälp😊

Svar: Knäckebrödsmackor var ett bra tips! Det klarar nog mina av att fixa på morgonen. Men om jag inte är uppe och håller koll på dem får jag nog räkna med att det kan bli lite smuligt. Risken finns att knäckebrödsmackan kommer att ätas lite här och var i hemmet. Att förbereda lite ostskivor är också en bra idé. Det borde jag kanske alltid göra, så att de kan göra iordning sina smörgåsar själv även på vardagar. Flingorna har jag redan ställt i ett skåp som det når till, så det plockar de fram själva, men jag borde nog stuva om så att även porslin finns lättillgängligt för dem. Smart!
Mamma bläckfisk

#2 - - Birgitta Kohansson:

Mina trilling barnbarn 4 och ett halvt år har länge tagit fram ftukost och ätit yughurt och smörgås eller chokladmjölk kall. De plockar fram och äter och plockar undan efter sig. Dom är vana att vara med och laga mat. Dom kan ibland plocka fram på helgerna och duka åt mamma och pappa och säga till när det är klart.

Svar: Vad roligt att du har trillingbarnbarn som är nästan i samma ålder som mina! Så är det nog en hel del av det som pågår i vårt liv som du känner igen. Men vad imponerad jag blir av att de plockar fram , äter, och plockar undan själva!! Vilka duktiga barn! Och vilka duktiga föräldrar!
Mamma bläckfisk

#3 - - Anonym:

Skulle det funka om du kvällen innan plockade ner/fram det de har svårt att nå och hyvlade ost o la i en låda ev köpa färdighyvlade ostskivor? Och förklarade för dem att de får fixa frukost själva nästkommande dag? En tanke bara.

Svar: Jag ska prova det. Kanske vore det en bra idé att skaffa en särskild låda som de får ha sitt pålägg i, som de får dekorera själva. Att förbereda dem genom att prata om det kvällen innan är nog det bästa tipset jag fått, för när barnen är förberedda funkar allt mycket bättre. Problemet är att jag sällan vet kvällen innan hur natten kommer bli, och nästan alltid tror att jag själv också ska vara pigg som en lärka på morgonen. Men det kanske är dags att inse att det inte är så det brukar bli, och att även om jag skulle råka vara pigg på morgonen så är det ju ändå en bra idé att de plockar fram fuskosten själva.
Mamma bläckfisk

#4 - - Jenny Skyllberg:

För mina barn, som nu är 5 1/2 och 8 år gamla, har det aldrig varit några större problem. De hjälper gärna till att duka fram både till sig själva och hela familjen 😀
Som någon annan skrev kan det vara en bra idé att förbereda - det finns t ex färdigskivad ost att köpa. Om de gillar ägg går det ju att koka och skala dem kvällen innan 😊 Du kanske kan försöka få dem att vara med i förberedelserna också för att de ska känna sig delaktiga? Alla fyra kanske inte kan vara med varje gång men det kanske går att dela upp det mellan dem?

Svar: Bra tips! Jag är rätt dålig på att uppmuntra dem till att hjälpa till eftersom det lätt blir rätt kaotiskt när de ska göra det, men om jag använder det rullande schema som vi har för andra saker (t.ex. vem som får trycka på hissknappen, hämta posten, etcetera) så skulle det nog funka.
Mamma bläckfisk

#5 - - Jenny Skyllberg:

Det kan ju vara värt ett försök i alla fall 👍

Svar: Idag dukade de fram frukosten och åt själva medan jag fick sovmorgon!!!!!
Mamma bläckfisk

#6 - - Jenny Skyllberg:

Sv:vad skönt för dig ☺️ Om de såg att du uppskattade det så kanske de gör om det ☺️

Svar: Jag hoppas på det!
Mamma bläckfisk

Till top