mammablackfisk.blogg.se

Här bloggar jag om livet som ensamstående mamma till fyra små barn, trillingarna Gabriel, Theo och Camila och deras storebror Matias. Livet hos oss är trångt, kaotiskt, slitigt och högljutt och men också fullt av kärlek, glädje och humor. Att få vardagen att gå ihop och samtidigt (försöka) se till att fyra små barn får en trygg barndom är minst sagt en utmaning när det bara finns 24 timmar om dygnet, två händer, en hjärna och en inkomst. Här bloggar jag om vardagen mitt i småbarnskaoset, om svårigheterna jag tampas med som ensamstående fyrabarnsmamma och om hur jag gör för att få det att funka (eller inte funka) . Välkommen till min blogg!

Ett komplett leende

Arbete och familj, Livet i v�r familj Arbete, Ensamstående, Mamma, frånvaro, fyrabarnsmamma, implantat, tand, tandläkarbesök, vab, yrkesliv Permalink1
Efter tre operationer och en herrans massa tandläkarbesök är äntligen min nya tand på plats! Det tog nästan precis ett år för det var den 22 juni förra året som tanden gick sönder. Det känns fantastiskt skönt! Att behöva springa till tandläkaren i tid och otid är verkligen inte vad en ensamstående mamma behöver. Att ständigt vända ut och in på sig för att få ihop sin arbetstid och lyckas prestera på jobbet trots allt vabbande, alla förskolelämningar- och hämtningar som gör det omöjligt att jobba över, alla olika besök som barnen ska tas till under arbetstid (t.ex. BVC, allergiutredningar, logoped, öronproblemsutredningar, och så vidare) samt alla planeringsdagar etcetera som barnens förskola hålls stängd för, tär på krafterna. Att då dessutom behöva vara frånvarande från jobbet på grund av en massa tandläkarbesök är ingen höjdare, tycker varken arbetsgivaren eller jag.  Faktum att tandläkarbesöken i kombination med att jag var borta för en massa läkarbesök etcetera  i samband med min utredning för utmattningssyndrom (japp, jag har en sån diagnos nu), nog fick bägaren, som redan var till bredden fylld av allt vabbande under januari- april, att rinna över.  
 
Men nu slipper jag i alla fall springa hos tandläkaren var och varannan vecka. Jag behöver inte gå dit på ett halvår! Och då förhoppningsvis bara för kontroll. Eller, peppar, peppar, ska jag nog säga för en tand till kan ju gå sönder om jag har otur och det tycks jag ju ha rätt ofta. Och helt över är det inte förrän om två år för så lång tid kommer det att ta för mig att betala kostnaden för den nya tanden.
 
 
 
Leendet är komplett igen, med tänder som sitter som de ska, dvs fast.
 
 

Tillbaka på jobbet

Allmänt, Arbete och familj, Hälsa, Livet i vår familj Akut stressreaktion, Arbete, Ensamstående, Mamma, Promenad, Sjukskrivning, fyrabarnsmamma, stress Permalink3
Sjukskrivningen är slut och jag har börjat jobba igen. Det är jätteskönt att få komma ut och vistas i en miljö där det inte är trångt och stökigt och där ljudvolymen inte är på gränsen till outhärdlig. Det är också skönt att vara på ett ställe där människorna behandlar varandra (och mig) med respekt. De skriker inte högljutt när det inte blir som de vill, slår inte varandra, sparkar inte mig, lyssnar på det jag säger, etc. Men, även om mina kollegor är fina kommer de inte ens i närheten av att vara så söta eller så älskade som mina högljudda och bråkiga små monster som jag har därhemma.
 
Igår var första arbetsdagen. Förmiddagen ägnades åt att städa undan alla pappershögar på skrivbordet. För nu ska det rensas bland stressfaktorerna!
 
Före: Jobbhögarna på mitt skrivbord före städningen.
 
Efter: Så här fint blev det när jag städat undan på mitt skrivbord. Allt som var "färdigarbetat" har kasserats och sånt som behövde sparas är nu prydligt insatt i pärmar.
 
Jag hoppas verkligen att jag ska klara av att arbeta och inte behöver bli sjukskriven igen. Det är roligt och stimulerande och jag saknar verkligen jobbet när jag inte har varit där på ett tag. Så nu ska jag göra vad jag kan för att hitta strategier hantera min överväldigande livssituation och all stress och oro som kommer med den så att jag får in stunder för återhämtning och kan bli frisk (för det är jag inte nu, alla kriterier för utmattningssyndrom stämmer på mig). Men barnen måste så klart gå först.
 
En av strategierna är att försöka ta en paus under arbetsdagen för att promenera eller göra något annat avslappnande. Idag tog jag en rätt lång promenad på lunchen vilket var skönt även om det inte är så där jätteavslappnande att promenera i innerstan (trafik, avgaser, mycket folk, etc.). Men oj så halt och isigt!
Skulle jag ha tagit skridskorna istället (om jag hade haft några)?

Karriär + familj = omöjligt (om du är kvinna)?

Allmänt, Arbete och familj Amelia, Barn, Bläckfisk, Ensamstående, Jämställdhet, Karriär, Kvinna, Mamma, familj, sjuka barn, vab Permalink0
I senaste numret av Amelia finns ett reportage om att förena familjeliv och karriär. Tre kvinnor har intervjuats om hur de gör för att klara av att ha både en framgångsrik karriär och familj. För dessa två saker står i motsättning, helt klart. Men det verkar som att det är mest för kvinnorna som det är så. Männen, förutom de som är ensamstående fäder, har inte alls det här problemet i samma utsträckning. Men hur är det för jämställda fäder, de som faktiskt axlar halva ansvaret för barn och hem (jag har hört att såna faktiskt finns även om de inte är så vanligt förekommande)? Har de också svårt att få karriär och familjeliv att gå ihop?  Amelia och kvinnorna i reportaget tipsar om att låta bli att jämföra sig med andra, slopa kraven på hemlagad mat och ett städat hem, och att skippa det sociala. Men om man redan har gjort det och ändå inte får till det? Tips, någon?
 
Amelia nummer 24/2015.
Idag har jag vabbat med G. Han verkade jättesjuk imorse men det tycks ha varit falskt alarm, åtminstone vad gäller graden av sjukhet, för under dagen har han varit hur pigg som helst (nästan) och har sprungit omkring och lekt kull och rutit som ett lejon åt mig (följs av en helt bedårande skrattattack varje gång jag morrar tillbaka). Men helt kry är han inte för han vill varken äta eller dricka. Eftersom han vanligtvis är rätt matglad  tolkar jag som att något ändå inte är som det ska. Förmodligen ont i halsen (bara det inte är någon kräksjuka på gång!!!).
 
G leker vid sin leksaksspis.
Dagens bästa: G:s underbara skrattattacker när vi leker lejon.
Dagens sämsta: Familjen är under virusattack igen. Hela familjen (barnen plus jag) hinner aldrig vara friska alla samtidigt mer än några dagar mellan varje virusattack.
Till top