mammablackfisk.blogg.se

Här bloggar jag om livet som ensamstående mamma till fyra små barn, trillingarna Gabriel, Theo och Camila och deras storebror Matias. Livet hos oss är trångt, kaotiskt, slitigt och högljutt och men också fullt av kärlek, glädje och humor. Att få vardagen att gå ihop och samtidigt (försöka) se till att fyra små barn får en trygg barndom är minst sagt en utmaning när det bara finns 24 timmar om dygnet, två händer, en hjärna och en inkomst. Här bloggar jag om vardagen mitt i småbarnskaoset, om svårigheterna jag tampas med som ensamstående fyrabarnsmamma och om hur jag gör för att få det att funka (eller inte funka) . Välkommen till min blogg!

Vuxenumgänge och lekande barn

Livet i v�r familj, ensamstående Ensamstående, Mamma, Trillingar, fyrabarnsmamma, livet med barn, livet som ensamstående mamma, mors dag, pigga barn, umgänge, vuxenumgänge Permalink0
Borde inte barn som har lekt som små vildar hela dagen vara trötta och somna tidigt på kvällen? Eller gäller det inte när det är ljusa, varma, kvällar?
 
Mina barn har haft fullt upp med en massa lek senaste dagarna. Igår var vi hos vänner som har barn i samma åldrar som mina. Barnen lekte och härjade, och vi kom hem rätt sent. Vad bra, tänkte jag, då somnar de nog snabbt. Men på det fick jag tji. Eller, två av dem somnade faktiskt på en sekund. Men de andra två gjorde det verkligen inte.  
 
Idag har det varit ännu mer lek. Först på en kamrats födelsedagskalas och sen på besök hos en annan kamrat under eftermiddagen. Nu somnar de väl i alla fall tidigt tänkte jag. Men nähä, bortsett från den lilla musketör som somnade i soffan innan han ens hann i säng, så var de hur pigga som helst. 
 
Så det där grupparbetet som jag har i den distanskurs som jag läser (familjepsykologi) går det inget vidare med. För att sätta sig med det klockan halv elva på kvällen när sista lilla busen äntligen har somnat orkar jag inte. Jag blir nog snart sparkad ur gruppen. 
 
Men det får det vara värt. För det är ju inte bara barnen som har fått leka och ha roligt. Jag har ju också fått umgås, med jättetrevliga vuxna personer (t.o.m. på barnkalaset för det var trillingarnas kompis som fyllde år och i den åldern är ju de flesta föräldrar fortfarande med på kalasen, och föräldrarna till deras förskolekompisar är alla jättetrevliga). Det behöver jag. Vuxenumgänge har jag alldeles för lite av i mitt liv. Det ger energi! Så mycket energi att jag kanske till och med skulle orka ta en titt på det där grupparbetet nu. Jag ska bara hänga upp tvätt och tömma och fylla diskmaskinen först (med andra ord kommer inget att bli gjort på det där grupparbetet idag heller).
 
 
 
Matias skriver en komihåglista inför mors dag imorgon. Han tänker klä sig stiligt. Och så har han ritat
mig så att han inte ska glömma bort varför han ska klä sig så fint (med mustasch och alllt).

Tips på nytt namn till bloggen sökes!

Bloggande, Övrigt Ensamstående, Mamma, Många barn, Namn, blogg, bloggande, bloggnamn, bläckfisk, fyrabarnsmamma, mammablogg, tips Permalink5
Det blir visst bara glesare och glesare mellan inläggen på denna blogg. Jag har funderat lite på om jag kanske ska lägga ner den eftersom jag uppenbarligen inte hinner skriva på den så ofta, eller snarare, prioriterar andra saker (typ tvätt och städning). Men jag tycker det är roligt att blogga och är dessutom en sån där person som har jättesvårt för att ta beslut om att avsluta något som jag har påbörjat. Så bloggen får fortsätta.
 
Men det är nog dags att ta lite nya tag för att få lite inspiration. Jag tänker mig att ett namnbyte skulle kunna vara den nystart som jag behöver.  Det där med bläckfiskmamman kändes helt rätt när trillingarna var bebisar. Det var framför när jag satt och matade tre (eller fyra, Matias var ju bara två år då) små barn samtidigt, flera gånger varje dag, som jag verkligen kände mig som en bläckfisk. Nu när de är fyra (och snart ett halvt) år ser saker och ting lite annorlunda ut. Multitaskandet på avancerad nivå fortsätter visserligen, och visst skulle det fortfarande sitta bra med lite fler armar, men nu är det snarare hjärnan som har fått ta över bläckfiskrollen. Jag behöver inte längre ha bläckfisktentakler som matar barn. De äter själva och kan till och med lägga upp maten på tallriken själv och ställa undan sin disk när de har ätit klart.
 
Multitaskandet är numera av mer verbal karaktär.  För även om mina händer fortfarande alltid är igång med något så kan de numera göra en sak åt gången, åtminstone ibland, i korta stunder. Men samtidigt som jag gör vad det nu är jag gör så peppras jag av frågor, önskemål (antalet meningar som börjar på "Jag vill.." uppgår i rekordhöga summor i vårt hem), rop på hjälp, reklamationer (dessa uttrycks ofta högljutt och kan repeteras i oändlighet), och så vidare. Och jag som trodde att allt skulle bli enklare när de lärde sig att prata! Så naivt!
 
Så nu vill jag byta namn på bloggen. Men min överbelastade hjärna lyckas inte komma på något bra namn. Jag behöver hjälp!  Jag vill inte att det ska vara för långt och invecklat och jag vill inte ha mitt namn och efternamn (det har ju ofta influencers och någon sådan är jag ju inte). Mitt förnamn skulle kunna vara med  (Lisa) men det behöver inte vara det. Och så ska det helst vara något som antyder på vad bloggen handlar om (fyra busungar och en kämpande mamma). Är det någon som någon idé? Snälla, jag behöver tips! 
 
Då (3 månader +2 år och 3 månader "gamla") och nu (på valborg).
 
 
 
 
   

Valborg 2018 - med alla barnen.

Livet i v�r familj Ensamstående, Mamma, Många barn, Trillingar, Valborg, brasa, familj, fyrabarnsmamma, skattjakt Permalink0
Så där till vardags så märker en knappt hur barnen växer. Livet susar ju liksom förbi utan att en riktigt hinner lägga märke till det. Så det är bra att vi har traditioner. Såna där speciella dagar som bara händer en gång om året, men som upprepar sig varje år. Då blir det så tydligt hur mycket de har utvecklats sen förra året.
 
Valborg firade vi år på samma ställe där vi har firat de senaste fyra åren. I vår kommun ordnar nämligen scouterna världens bästa valborgsfirande. Där finns massor av roliga aktiviteter för barnen. Femkamp, skattjakt, fiskdamm, korv och popcorn. Och så brasa och körsång förstås. Och fyrverkerier.
 
Scouternas valborgsfirande drar till sig massor av folk. Igår var det helt fullsmockat. Nästan bara barnfamiljer. Ingen fylla eller bråk. Bara trevligt.
 
Men trots att allt var sig likt från förra året så var det ändå en jättestor skillnad för oss. Att trillingarna blivit ett år äldre märktes verkligen. Nu var de med på alla aktiviteterna, medvetna om vad som hände runt omkring dem, och orkade hålla sig vakna tills dess att brasan tändes. De hann till och med se fyrverkerierna innan de kroknade. Det var verkligen jätteroligt.
 
Att vi var sex vuxna som alla hjälpte till att hålla ordning på barnen hjälpte nog också till (jag, barnens pappa, barnens moster, barnens ena kusin, barnens andra kusin och hennes kille). Barnen fick massor av uppmärksamhet och jag slapp vara rädd för att de skulle ge sig iväg åt olika håll och bli borttappade. Ge sig iväg åt olika håll kunde de så klart ändå göra och några gånger var de på väg att göra det (fast för det mesta var de jätteduktiga på att hålla ihop i grupp), men vi var så många vuxna att det liksom inte var något problem. Det blev en jättebra valborg!
 
Fyra små valborgsfirare väntar på att skattjakten ska börja. Häxan Valborg (var inte Valborg ett helgon?)
tappade en massa saker i skogen när hon flög förbi och barnen fick hjälpa henne att hitta dem.
  
 
 
En glimt av folkhavet som väntar på att brasan ska tändas. Scouternas valborgsfirande i vår kommun
drar massor av folk.
 
 
 
Så var brasan tänd.
 
 
Till top