mammablackfisk.blogg.se

Ett jullov är inget riktigt jullov utan ett besök på ett lekland. Så tycker i alla fall Matias.  Småsyskonen håller nog med honom. Åtminstone två av dem, Gabriel och Camila som älskar att vara på lekland. Theo, å andra sidan, är lite mer försiktig av sig och tycker att det är lite läskigt att vara på lekland. I alla fall i början, efter ett tag brukar han också komma igång med att leka även om han helst håller sig till de lite mindre våghalsiga aktiviteterna.

 

Igår var det äntligen dags. Tillsammans med barnens pappa spenderade vi en stor del av dagen på Leos lekland. Barnen röjde runt som små vildar och jag tänkte nöjt för mig själv att de kommer att somna på ett kick när kvällen kommer och sen sova som små trötta grisar hela natten igenom. Riktigt så blev det dock inte. Förmodligen för att jag verkligen ville att de skulle göra det. De har nämligen en förmåga att drabbas av insomnia just de kvällar då jag har något viktigt som jag behöver göra. Igår hade jag tentamen på kursen som jag går (en IT baserad distanskurs på halvfart). Klockan 20:30 skulle jag sitta uppkopplad i en videokonferens och debattera frågan om vad som är bäst för barnen när föräldrarnas relation är dålig, skilsmässa eller stanna ihop för barnens skull (jag hade i uppgift att vara för skilsmässa)?

 

Klockan 20:30 var det bara en i familjen som sov. Själv låg jag i sängen och försökte få tre klarvakna barn att somna. Eller snarare, jag låg i sängen och ansträngde mig allt jag kunde för att dölja min irritation över att tre av barnen inte sov och jag skulle missa min tenta, men lyckades nog inget vidare. En skulle tro att jag skulle vara vis av erfarenheten vid det här laget och därför inte irriterat väsa "Sov nu!!!" till mina barn när de, istället för att sova, vill prata om ditt och datt långt in på småtimmarna. För den strategin funkar nämligen inte alls. Åtminstone inte om ens mål inte är att sabba ens barns förtroende och vilja att prata med en, för i så fall funkar den nog alldeles utmärkt.   

 

När alla väl somnat hade min videokonferens redan pågått i 40 minuter. Men jag hade tur (igen, jag har tagit mig igenom hela den här kursen på tur för att plugga hinner jag inte). Både läraren och mina klasskamrater var förstående och lät mig komma in i debatten sent trots att det innebar att vi inte blev klara förrän rätt sent på kvällen. Tack!!!