mammablackfisk.blogg.se

Här bloggar jag om livet som ensamstående mamma till fyra små barn, trillingarna Gabriel, Theo och Camila och deras storebror Matias. Livet hos oss är trångt, kaotiskt, slitigt och högljutt och men också fullt av kärlek, glädje och humor. Att få vardagen att gå ihop och samtidigt (försöka) se till att fyra små barn får en trygg barndom är minst sagt en utmaning när det bara finns 24 timmar om dygnet, två händer, en hjärna och en inkomst. Här bloggar jag om vardagen mitt i småbarnskaoset, om svårigheterna jag tampas med som ensamstående fyrabarnsmamma och om hur jag gör för att få det att funka (eller inte funka) . Välkommen till min blogg!

Höst och vinter är lika med VAB

Livet i v�r familj, sjuka barn Ensamstående, Höst, Mamma, Trillingar, VAB, Virus, fyrabarnsmamma, sjuka barn, vab Permalink2
Jaha, då var det dags. Hösten är här och vintern ligger framför oss. Det innebär VAB. Massor av VAB!
 
Igår fick bilen stå och barnen hämtades på skola/förskola till fots. I sällskap av deras moster. Vi tog vägen förbi en skogsdunge och hade en liten kanelbullens-dag-picknick på vägen hem. Mysigt. Men ett av barnen (Matias) var ovanligt tyst och stillsam. När vi kom hem visade det sig att han hade 39 graders feber. Vilken liten hjälte som knatade hem i höstkylan så sjuk utan att klaga!
 
En stund senare fick han sällskap i feberligan av Camila och idag har även Theo blivit medlem i klubben. Så nu är det ynkligt värre här. Och tyst och lugnt (för barnen, för mamman som ska ta hand om de sjuka barnen är det inte så lugnt). Obegränsad skärmtid (TV) gäller. Jag tar risken för eventuella hjärnskador eller vad det nu är för hemskt som obegränsat TV tittande kan leda till hos barn (jag överdriver, såklart får de inte hjärnskador av att titta på TV en dag). De ligger ju som sjuka sillar i soffan och det känns liksom inte schysst att låta dem ligga och stirra rakt ut i luften. Inget av mina försök till att underhålla dem har gått hem (måste nog erkänna att det bara har skett rätt lama underhållningsförsök från min sida idag). De orkar helt enkelt ingenting. Så TV:n får gå varm. Pyjamashjältar, Sofia den förste, Umizoomi, Musse och Racergänget, you name it, allt har vi sett (eller hört, i mitt fall).    
 
Bara en liten musketör, Gabriel, håller sig frisk. Än så länge. Att vara enda friskingen mitt i en skara sjuklingar är inte lätt. Han har kämpat på hela dagen för att få sina syskon att leka med honom, men utan framgång. Senaste timmen har han bytt strategi och försöker nu istället, ihärdigt, övertala mig om att vi ska gå ut på gården och leka. När jag förklarar för honom att det inte går för att hans syskon är så sjuka så hittar han på alla möjliga lösningar. Den senaste var att vi kunde lägga syskonen, i ett täcke, i rutschkanan medan vi leker.
 
Undrar just hur mycket virus den här hösten och vintern tänker bjuda på?
 
Dessa två är det synd om idag. Stackars små sjuklingar!
 
 
 
 En till stackars sjukling.
 
 
 Idag blir det massor av TV.
 
 
Igår firade vi kanelbullens dag i en skogsdunge på vägen hem
från skola/förskola.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
#1 - - Agneta:

Men kreativt och lösningsfokuserat av Gabriel, att föreslå täcke i rutschkanan. Gulligt!

Svar: Åh, du har ju rätt! Jag tyckte mest att det var jobbigt att han tjatade. Så orättvist, han var ju faktiskt bara lösningsfokuserad och klok (på en treårings nivå).
Mamma bläckfisk

#2 - - Annika K:

När man är sjuk så får man kolla hur mycket tv man vill :) Så det så!

Svar: Precis!! Tack!
Mamma bläckfisk

Till top