mammablackfisk.blogg.se

Helgen som nyss har passerat blev lite annorlunda än jag är van vid. En av trillingarna var iväg på egna äventyr hela helgen (jag skriver om det snart) så jag hade bara tre barn att hålla reda på. Vilken skillnad!! På något konstigt sätt är det som att händerna räcker till för tre, även om de (händerna alltså) bara är två. Detsamma gäller öronen. Det var inte alls lika kaotiskt och jag kände mig inte alls lika otillräcklig. Till en liten del beror det kanske på vilket av barnen det är som inte är med, och att just den lilla trilling som var iväg på äventyr ofta är den som allra mest kräver min uppmärksamhet. Men jag tror inte att det är huvudförklaringen. Alla mina fyra barn är nämligen rätt duktiga på att kräva uppmärksamhet och alla fyra har begåvats med starka viljor, så några såna där "snälla" och lugna barn som är duktiga på att lyssna på, och hörsamma, sina föräldrar finns det inte i denna familj (jag var inte heller något sådant barn när jag var liten).

 

Allra konstigast blev dock fredagskvällen. Jag blev nämligen helt barnledig då. I flera timmar. Barnens pappa tog med de tre barn som inte var borta hemifrån till simhallen. Eftersom det kom oväntat hade jag ingenting inplanerat. Jag passade på att städa lite (så lätt när ingen stökar till samtidigt!) och tittade sen på vuxen-TV (alltså program som går på andra kanaler än barnkanalen, Disney Channel eller Nickelodeon). Tänk att det kan kännas så lyxigt att få titta på TV en stund utan att bli avbruten, bli klättrat på, eller bli pepprad med tjat om att jag ska sätta på barnprogram istället!

 

På lördagen passade jag på att gå på bio (Bilar 3) med barnen. Jag undviker att göra den sortens aktiviteter själv med alla fyra, men med "bara" tre var det inget problem alls. Sen åkte vi till kyrkogården och tände ljus för våra saknade.