mammablackfisk.blogg.se

Här bloggar jag om livet som ensamstående mamma till fyra små barn, trillingarna Gabriel, Theo och Camila och deras storebror Matias. Livet hos oss är trångt, kaotiskt, slitigt och högljutt och men också fullt av kärlek, glädje och humor. Att få vardagen att gå ihop och samtidigt (försöka) se till att fyra små barn får en trygg barndom är minst sagt en utmaning när det bara finns 24 timmar om dygnet, två händer, en hjärna och en inkomst. Här bloggar jag om vardagen mitt i småbarnskaoset, om svårigheterna jag tampas med som ensamstående fyrabarnsmamma och om hur jag gör för att få det att funka (eller inte funka) . Välkommen till min blogg!

Bloggtystnad bland bråk och raseriutbrott

Livet i v�r familj, föräldraskap Arga barn, Barn, Bråk, Ensamstående, Ilskeutbrott, Mamma, Raseriutbrott, Trillingar, bloggande, bläckfisk, femåring, fyrabarnsmamma, mammablogg, treåringar Permalink2
Det är visst glest mellan inläggen på den här bloggen numera. Det ska det bli ändring på men det finns risk för att det tar ett tag till innan det sker. 
 
Det finns två skäl till varför det är så tyst på bloggen just nu. Det första är att jag är så sjukt trött efter att ha varit förkyld sen början av november (det går aldrig över!!) och efter att ha haft helt galet mycket att göra i december. Jag har helt enkelt kört slut på mig själv och orkar inte vara så aktiv på bloggen just nu.
 
Det andra skälet till att det är så tyst här på bloggen just nu är att livet hos oss för tillfället inte är så värst roligt att skriva om. Alla fyra barnen tycks vara inne i någon slags "fas" samtidigt. Trillingarna turas om med att få raseriutbrott och det känns som om det enda jag gör dagarna i ända är att försöka lugna ner ursinniga minimänniskor. Ofta är det dessutom mina handlingar som triggar igång deras ilska, vilket inte direkt gör det hela roligare. Jag lägger maten fel, sätter på strumpan fel, sitter på fel stol, sätter på blöjan fel, och så vidare, och så vidare. Jag gör helt enkelt allt fel. Precis vad som helst kan trigga igång ett raseriutbrott.
 
Matias är det inte mycket bättre med. Efter att ha varit en helt underbar liten fyraåring som det har varit en fröjd att umgås med, har han nu plötsligt förvandlats till en avig liten bråkstake. 
 
Så dagarna består av en väldig massa bråk. Att det är så periodvis är väl kanske något som en som förälder helt enkelt måste tåla. Det är ju liksom en naturlig del av föräldraskapet. Men att ensam, och dessutom helt slut av trötthet, hantera fyra små monster samtidigt är verkligen inte lätt. 
 
Hur det går med det ska jag skriva om snart. Så fort jag orkar.
 
Idag fick tre ilskna minimonster och en avig bråkstake springa av
sig ordentligt. Mitt hopp om att det skulle leda till att vi skulle få
en lugn och harmonisk eftermiddag/kväll grusades dock snabbt
och skoningslöst.
 
 
 
 
#1 - - Anonym:

Animo! Viktoria

Svar: Åh vad glad jag blir av att se att du tittar in på bloggen Viktoria! Det gav mig animo! Kram!
Mamma bläckfisk

#2 - - ordbefriaoss.webblogg.se:

Vilka superkrafter du verkar ha! Finns det inget stöd/avlastning att få i din hemkommun som ensamstående mamma till fyra småbarn så att du får ladda superkrafterna ibland? Stor styrkekram till dig och heja dig! :-)

Svar: Åh tack!! Just nu är jag dock långt ifrån att ha några superkrafter. Kommunen betalar min systerdotter för att hjälpa till med barnen 10 timmar i veckan, så jag får lite stöd. Men det blir inte så mycket avlastning eftersom jag måste använda de timmarna för att få logistiken att gå ihop (för att kunna jobba så mycket som jag ska enligt mitt kontrakt och för att kunna ta Matias till hans simskola) och för att vi ska kunna hitta på saker med alla barnen ibland eftersom det krävs två vuxna för att vara ute med allihop. Så det är sällan som jag får timmar över till att göra något bara för mig. Så även om jag såklart är jättetacksam för att jag får detta stöd så önskar jag att jag kunde få lite mer hjälp så jag någon gång ibland kunde få lite återhämtning.
Mamma bläckfisk

Till top