mammablackfisk.blogg.se

Efter tre operationer och en herrans massa tandläkarbesök är äntligen min nya tand på plats! Det tog nästan precis ett år för det var den 22 juni förra året som tanden gick sönder. Det känns fantastiskt skönt! Att behöva springa till tandläkaren i tid och otid är verkligen inte vad en ensamstående mamma behöver. Att ständigt vända ut och in på sig för att få ihop sin arbetstid och lyckas prestera på jobbet trots allt vabbande, alla förskolelämningar- och hämtningar som gör det omöjligt att jobba över, alla olika besök som barnen ska tas till under arbetstid (t.ex. BVC, allergiutredningar, logoped, öronproblemsutredningar, och så vidare) samt alla planeringsdagar etcetera som barnens förskola hålls stängd för, tär på krafterna. Att då dessutom behöva vara frånvarande från jobbet på grund av en massa tandläkarbesök är ingen höjdare, tycker varken arbetsgivaren eller jag.  Faktum att tandläkarbesöken i kombination med att jag var borta för en massa läkarbesök etcetera  i samband med min utredning för utmattningssyndrom (japp, jag har en sån diagnos nu), nog fick bägaren, som redan var till bredden fylld av allt vabbande under januari- april, att rinna över.  

 

Men nu slipper jag i alla fall springa hos tandläkaren var och varannan vecka. Jag behöver inte gå dit på ett halvår! Och då förhoppningsvis bara för kontroll. Eller, peppar, peppar, ska jag nog säga för en tand till kan ju gå sönder om jag har otur och det tycks jag ju ha rätt ofta. Och helt över är det inte förrän om två år för så lång tid kommer det att ta för mig att betala kostnaden för den nya tanden.