Trött och gnällig mamma

Hej!
Vilket hästjobb du gör, supermamma! Men om du ursäktar min fråga, hjälper inte barnens pappa till (när han inte är bortrest) om han ändå bor hos er? Tänker att det borde gå att fixa att du får avlastning där menar jag ...
Hej igen!
Nu har jag läst lite mer och fattar att ni har en väldigt speciell situation. Men jag tycker nog att du är för snäll som tar hand om både honom och fyra barn. Visst, han har ingen bostad/inkomst, men då är väl det minsta man kan begära att han tar hand om vab etc så att du faktiskt kan jobba, samt hjälper till så att du får sova. Ser att du länkar till olika artiklar om jämställdhet, men detta är nog det mest extrema jag läst i den vägen. Ursäkta att jag låter hård, men jag lider så med dig när jag läser om hur du kämpar! Tycker faktiskt att du kan sätta hårt mot hårt, ingen hjälp av honom, ingen hjälp av dig... Han är ju en vuxen person! Ta hand om dig själv så gott det går, se om ditt eget hus så att säga, och även om det är lätt att säga för mig som inte känner er så tycker jag att du måste få hjälp att antingen bli av med honom eller att få ordentligt mkt mer hjälp av honom....
Vi hade jätte trevligt igår! Det var jätte kul och mysigt att träffa bubbarna, M och dig :) ❤. Ses senare :)
Hade en jättemysig kväll med barnen, njöt hela tiden! Vi GILLAR att vara med er allihop, ni är en underbar familj, och jag är så tacksam att jag har er i mitt liv
Moster
Läser ikapp din blogg (var ett tag sen) och inlägget: http://mammablackfisk.blogg.se/2016/february/krisande-barn-otrygg-anknytning-foraldraskap.html
och jag tycker du gör helt rätt med att du ger barnen närhet när de skriker. Ett barn kan aldrig få för mkt uppmärksamhet enligt mig, och jag tycker dina barns pappa har fel (känns som om det är en kulturell skillnad också, att man i andra länder är lite hårdare än här). Visst, ett barn som inte får respons slutar efter ett tag att be om den kontakten, men är det det man vill? Tror på att ge barn det de behöver, det är så man får trygga barn. Så jag skulle göra precis som du, visa att jag finns där och inte försvinner. Lycka till!
Mamma bläckfisk
Jag är en sliten och stressad, men glad och optimistisk, ensamstående fyrabarnsmamma. Jag fick barn sent i livet efter att ha längtat och kämpat länge. Risken för att jag skulle förbli barnlös var stor, så trots att saker och ting inte alls blev som jag hade tänkt (jag tänkte mig två barn och i ett liv i kärnfamiljsform tillsammans med barnens pappa och fick istället fyra barn som jag är ensamstående med) är jag väldigt tacksam över mina fina barn. Nu kämpar jag på så gott jag kan för att få livet att gå ihop (någorlunda) och ge mina barn en (skapligt) bra barndom. Före dess att barnen föddes hade jag en massa intressen, var engagerad i internationella politiska frågor, reste mycket och bodde under många år utomlands. Sen barnen kom har min värld både krympt och vuxit. Numera har jag varken tid eller ork för att hänga med i vad som händer i världen. Istället ligger mitt fokus på barnen, och på hur jag ska kunna ge dem en så bra barndom som möjligt i den situation vi befinner oss i (en väldigt otillräcklig mamma som ska räcka till fyra barn och dessutom bara en inkomst). Föräldraskap och allt som rör barnen och deras vardag är det som upptar mina tankar och det som min blogg handlar om.
Kontakt: mammablackfisk@gmail.com