mammablackfisk.blogg.se

Här bloggar jag om livet som ensamstående mamma till fyra små barn, trillingarna Gabriel, Theo och Camila och deras storebror Matias. Livet hos oss är trångt, kaotiskt, slitigt och högljutt och men också fullt av kärlek, glädje och humor. Att få vardagen att gå ihop och samtidigt (försöka) se till att fyra små barn får en trygg barndom är minst sagt en utmaning när det bara finns 24 timmar om dygnet, två händer, en hjärna och en inkomst. Här bloggar jag om vardagen mitt i småbarnskaoset, om svårigheterna jag tampas med som ensamstående fyrabarnsmamma och om hur jag gör för att få det att funka (eller inte funka) . Välkommen till min blogg!

Vad är värst?

Allmänt, Livet i vår familj, föräldraskap Barn som inte sover, Bläckfisk, Ensamstående, Mamma, fyrabarnsmamma, mammablogg, sömnbrist, vab Permalink0

Vad är värst;

-          Känslan av att, efter en vaknatt med barn som inte kan sova, få förhoppningarna om att få vila en stund väckta när du inser att du måste vabba med ett barn idag bara för att få dem släckta igen när det står klart att barnet ifråga tydligen inte tänker sova middag idag?

Eller;

-          Känslan du har när du efter att ha spenderat två timmar i en säng genomförandes allehanda försök att få ett litet barn att sova så att du själv ska få slumra till en stund och kanske råda bot på lite av den ohyggliga sömnbristen du lider av, tvingas ge upp och inser att du har förlorat två timmar som du kunde ha använt till att göra det som du nu kommer att behöva göra ikväll (städa lite, tvätta, lägga fram kläder till imorgon), och därmed alltså har sumpat chansen att få gå och lägga dig tidigt ikväll?

 Idag har jag vabbat med den här lilla godingen.

Förundran

Allmänt, Livet i vår familj, föräldraskap Barn, Bläckfisk, Ensamstående, Mamma, Trillingar, fyrabarnsmamma, mammablogg, småbarn Permalink0
Trots att det har gått över två år sen trillingarna föddes och över fyra år sen M kom till världen och jag liksom borde ha vant mig vid tanken nu, så drabbas jag ofta av en känsla av förundran. Tänk att dessa perfekta små minimänniskor är mina barn!! Jag är deras mamma! Det är ju helt otroligt! Kan det verkligen vara sant?
 
Om någon hade sagt till mig att jag skulle få fyra barn, och att tre av dem skulle vara trillingar, hade jag nog skrattat och tänkt att det ju är en helt galen tanke. Jag tycker faktiskt fortfarande att det är en helt galen tanke. Chansen att bli gravid med trillingar är ungefär en på 8000 graviditeter (alltså inte typ en på miljonen som jag trodde, men ändå, ovanligt är det) och det lyckades jag kamma hem. Helt ovetande dessutom, utan att planera för det, utan att göra något särskilt (utöver det som krävdes för att bli gravid över huvud taget). Bara så där, poff! Surprise!! Bingo!!!!
 
 
Morgonmys i soffan.

Fortfarande sjuka barn

Allmänt Permalink0
Ska inte sjuka barn vilja vila? När jag är sjuk vill jag ju det, helst hela tiden. Klockan är nu över tio på kvällen och bara ett barn sover, det äldsta. Äntligen har dock trillingarna slutat tjattra med varandra så nu somnar de nog alldeles strax. Själv ligger jag och lyssnar på hur de bökar runt i sina sängar (fast nu har det visst tystnat i två sängar, så nu är det bara en kvar som inte har kommit till ro ännu) och funderar på om jag orkar gå upp och hänga tvätt och dricka en kopp te eller om jag ska ligga kvar här och försöka somna jag med? Det lutar åt det senare. 
Så här ser det ut hos oss titt som tätt numera. Sen några dagar tillbaka har T och C börjat ta av sig kläderna och blöjan titt som tätt. I början klädde jag på dem igen när det hände. Men nu har jag gett upp, de tar nämligen av sig kläderna direkt igen. Så nu får de vara nakna till de själva börjar klä på sig igen när de fryser. 
 
 
Alla barnen fick vara hemma från förskolan idag. C hade kunnat gå, hon är frisk nog. Men det är för bökigt att ta sig ut med alla för att lämna och hämta ett barn. Då är det lättare att ha alla hemma. Men det blir rätt livat när alla är här och den som är sjukast (G) skulle nog behövt ha lite mer lugn och ro. C och T har det varit full fart på, så de verkar inte särskilt sjuka längre. Fast T är fortfarande är rätt snorig. M är fortfarande lite småfebrig och hostig. G är ordentligt sjuk. Han har feber, är alldeles tjock i halsen, och har kräkts flera gånger. Stackars lilla plutt!
 
Dagens bästa: Jag har hunnit gå igenom kläderna i trillingarnas byrå. Nu är där ordning och reda och allt som var för litet är bortstädat.
 
Dagens sämsta: Tre av barnen är fortfarande sjuka, varav en (G) är ordentligt dålig.
 
Till top