Hektisk vår
Det känns som om denna vår har varit ännu mer hektisk än vanligt. Det gör stor skillnad att jag inte längre har min systerdotter arbetande hos mig (var anställd av kommunen för att avlasta med barnen 10 timmar i veckan fram till augusti förra året). Och att Matias numera går i skolan (bara förskoleklass än så länge, men ändå) gör också skillnad. Förra våren gick alla fyra barnen på samma förskola och hade samma aktiviteter. Nu är det två olika scheman att hålla reda på och olika aktiviteter som det ska förberedas för. Det känns skönt att det bara är några veckor kvar till semestern! Lite tråkigt bara att jag inte alls har hunnit planera eller förbereda något för den, så vad vi ska göra på semestern vet jag inte. Vila kanske?
I söndags fyllde jag år. Så mycket firande fanns det inte tid för eftersom jag hade ett grupparbete (läser en distanskurs i familjepsykologi vid sidan om allt annat, puh!) som skulle lämnas in på kvällen som skulle färdigställas. Eller, färdigställas är nog fel ord för det skulle ju innebära att det redan hade påbörjats och kommit en bit på väg och att det enda som var kvar var att göra klart det. Och riktigt så var det ju inte. Snarare gjordes största delen av grupparbetet under bara några dagar (nätter snarare), varav allra största delen på min födelsedag . Inte så lyckat. Och helt stick i stäv med mitt löfte om att jag bara får plugga om jag känner att det går att göra utan att det sliter på krafterna, det vill säga, så längre det ger mer energi än det tar.
I helgen, och dagarna före den, blev det därför några nätter med väldigt lite sömn och eftersom jag dras med en rejäl sömnskuld från det att barnen var mindre och väckte mig stup i kvarten under nätterna (det var inte länge sen det var så) så klarar jag sömnbristen väldigt dåligt. Jag blir jättetrött och det tar flera dagar innan jag känner mig normal igen efter en natt med lite sömn (mindre än 6 timmar menar jag då, det är sällan som jag hinner sova mer än 6 timmar per natt). Så idag, fyra dagar efter att det där himla grupparbetet lämnades in precis före midnatt på deadlinedagen känner jag mig fortfarande ur fas. Fast det kan bero på att jag dessutom har migrän (får det ibland vissa dagar i månaden), pollenallergi och är lite förkyld.
Lite firande hann vi ändå med på min födelsedag. Barnen bakade en tårta (med bara pyttelite hjälp från mig) och sjöng jättefint. Av Matias fick jag en blommig sopborste (hans pappa hjälpte honom att köpa den) som utan tvekan är den finaste sopborste jag någonsin haft och av trillingarna fick jag diverse saker från deras lekrum som de hade slagit in i presentpapper, bland annat en sliten Alfons Åbergbok och en trasig pysseltidning. Sötisar!
Bästa födelsedagspresenten var nog ändå de fina kommentarer som jag har fått om bloggen, till mitt inlägg där jag efterlyser tips på ett nytt namn på bloggen (här). Tack alla som har skrivit att de gillar bloggen!! Jag blev så himla glad! Och inspirerad! Nu ska det bloggas för fulla muggar (så fort jag har återhämtat mig från den senaste tidens sömnbrist)!
Igår (nästan, klockan är visst förbi midnatt nu så tekniskt sett var det förrgår) firade vi nationaldagen i en vacker slottspark i vår kommun. Barnens morfar, deras kusin och hennes pojkvän, och barnens pappa, firade med oss. Vi hade picknick och åt tårta (eftersom jag fyllde år i söndags och min pappa/barnens morfar fyller år på tisdag) och hade jättemysigt. Några foton för att dokumentera det hade suttit fint att få lägga upp här på bloggen. Men jag lyckades inte få ett enda kort taget. Jag är ofta så upptagen med att försöka hålla reda på barnen när vi är ute att jag inte lyckas ta några foton. Å andra sidan glömmer jag bort att ta kort hemma också så jag kanske inte kan skylla på barnen? Det kan kanske vara så att det är min glömska (eller lathet?) det handlar om.
Camila bakar tårta.
Gabriel dekorerar tårtan.
Tårtbakssamarbete (Theo är nyduschad, därav frisyren).
Så här fin och god tårta gjorde barnen till mig på min födelsedag. Med jordgubbar, blåbär,
maränger och riven choklad.