mammablackfisk.blogg.se

Här bloggar jag om livet som ensamstående mamma till fyra små barn, trillingarna Gabriel, Theo och Camila och deras storebror Matias. Livet hos oss är trångt, kaotiskt, slitigt och högljutt och men också fullt av kärlek, glädje och humor. Att få vardagen att gå ihop och samtidigt (försöka) se till att fyra små barn får en trygg barndom är minst sagt en utmaning när det bara finns 24 timmar om dygnet, två händer, en hjärna och en inkomst. Här bloggar jag om vardagen mitt i småbarnskaoset, om svårigheterna jag tampas med som ensamstående fyrabarnsmamma och om hur jag gör för att få det att funka (eller inte funka) . Välkommen till min blogg!

En gul tygkanin och en stolt mamma

Livet i v�r familj, föräldraskap Ensamstående, Mamma, fyrabarnsmamma, förälder, gosedjur, kanin, kärlek, mammahjärtat, mjukisdjur, rörd, sexåring, stolt, tygdjur Permalink1

Alltså, tänk att en liten tygkanin kan ha så stor betydelse! Och nu pratar jag inte ens om barnens älsklingsgosedjur och den betydelse som de har för dem (Theos tygelefant vinner priset som mest älskade gosedjur hemma hos oss, han vägrar sova utan den och pratar ofta om hur mycket han älskar den) utan om en liten tygkanin som jag har fått. Jag fick den igår, av Matias. När jag hämtade honom på fritids räckte han stolt fram den och sa att han hade sytt ett gosedjur till mig. Jag blev så himla glad! Och stolt! Mammahjärtat fullkomligt svämmade över av kärlek, glädje och rördhet. Tänk att en liten tygkanin kan orsaka så mycket känslor! Fast då krävs det förstås att den är sydd av ens lilla unge. Och att det är första gången det händer, för om han nu får pippi på att sy gosedjur och stolt räcker fram nya såna till mig i en strid ström framöver så kommer jag nog inte att bli riktigt lika känslosam.

Så nu har även jag ett gosedjur i sängen. Det var nämligen tydligt att gosedjurets skapare förväntade sig att det ska sova hos mig på natten och att det fanns inte en chans för mig att komma undan från det kravet. En gul liten kanin. Så fin!

 

 Jag älskar min gula tygkanin! Tack världens bästa Matias!
#1 - - Ulla:

Hej Lisa.När mitt barnbarn "då 5 år" kom med en liten röd kanin till mig blev jag åxå så där glad o stolt.För 3 veckor sen låg den med i en låda som skulle till loppis.Lotten hämtade lådan,mitt barnbarn gick förmodligen genom lådan, hittade kaninen och kom.mycket förnärmad,med den.Barnbarnet är snart 12 år.Jag bad så mycket om ursäkt och numera bor den röda lilla kaninen i en stol i vardagsrummet...Man får en tankeställare ibland.

Svar: Haha, ja den kaninen får du vårda ömt! Jag blir dagligen dränkt i en strid ström av teckningar som jag sen slänger i smyg eftersom det ju är helt omöjligt att spara alla. Men det gäller att vara diskret, för barnen blir såklart jättesårade om de ser att jag slänger dem.
Mamma bläckfisk

Till top