Skansen 2017
Så var årets Skansenbesök avklarat. Denna gång gick det riktigt bra. Barnen har haft roligt och jag har faktiskt också haft en riktigt bra dag. Det har väl egentligen gått rätt bra förut också men jag har alltid varit helt slut efteråt. Denna gång var faktiskt betydligt lättare än förra och året före det. Det märks verkligen hur de växer och utvecklas mellan varje gång. Visst har vi haft lite protester och lite gråt, men det var ingenting jämfört med tidigare år och gråten var kopplad till små olyckor, inte till raseri. Jag var inte alls så stressad, eller faktiskt knappt ens stressad alls, detta år. Det gör så stor skillnad att de kan göra så mycket själva nu och att de förstår instruktioner och förklaringar. Numera går ju det att avvärja möjliga kriser genom att förklara, och repetera, hur planen för dagen ser ut. Först hela planen, så att alla förstår att allt de vill göra finns med, och sen steg för steg: "Nu ska vi...och efter det ska vi..." har sagts åtskilliga gånger idag och det tycks ha funkat för alla har varit nöjda och vi har inte behövt stå ut med ett enda ilskeutbrott. Jag är så nöjd!!!
Men själv skulle jag fortfarande inte våga ge mig iväg till Skansen eller något liknande med dem. Barnens pappa var med oss idag så vi var två vuxna som hjälptes åt med att hålla koll på busungarna.
Mitt fina lilla gäng tittar på björnar.
Att springa omkring i stenlabyrinten tyckte barnen var jätteroligt (tre av dem kom med på bild).
Lunchdags.
Se upp! Här kommer Matias och Camila!
Tittut!