mammablackfisk.blogg.se

Här bloggar jag om livet som ensamstående mamma till fyra små barn, trillingarna Gabriel, Theo och Camila och deras storebror Matias. Livet hos oss är trångt, kaotiskt, slitigt och högljutt och men också fullt av kärlek, glädje och humor. Att få vardagen att gå ihop och samtidigt (försöka) se till att fyra små barn får en trygg barndom är minst sagt en utmaning när det bara finns 24 timmar om dygnet, två händer, en hjärna och en inkomst. Här bloggar jag om vardagen mitt i småbarnskaoset, om svårigheterna jag tampas med som ensamstående fyrabarnsmamma och om hur jag gör för att få det att funka (eller inte funka) . Välkommen till min blogg!

Tandoperation - igen- såklart

Livet i v�r familj Barn, Ensamstående, Mamma, Trillingar, fyrabarnsmamma, förskola, hämtning, implantat, operation, osminkad, tand, tandoperation Permalink1
Såklart har jag drabbats av komplikationer efter min tandoperation för ett tag sen (går att läsa om här). Fattades bara. Mitt liv är liksom fyllt av en stadig ström av små motgångar. Det är alltid något som är trasigt och behöver fixas, eller någon som är sjuk, eller något byråkratiskt strul som ställer till det. Tanden som ska ersättas med ett implantat gick sönder i somras, i början av sommaren till och med, och det är fortfarande inte klart. Nu har benmassan som de fick operera in för att jag hade så tunt tandben klumpat ihop sig. Det är enligt tandläkaren väldigt ovanligt att det händer, men såklart hände det mig. Så idag har hon fixat till det.
 
Tanken var att jag skulle ha en fysiskt lugn eftermiddag och kväll efter operationen. Det var årsmöte på barnens förskola (föräldrakooperativ) idag och där skulle jag ha suttit och "vilat mig" (medan jag skrev protokollet). Men barnvakten blev sjuk. Så istället fick jag gå direkt från operationen och hämta barnen, som till råga på allt inte alls var inställda på att vara "snälla" och samarbetsvilliga idag. Tandläkaren borde ha sparat på röstresurserna istället för att använda dem till att ge mig förhållningsorder om att ta det lugnt och undvika lyft och att böja mig ner, för det är ju helt omöjligt när en har fyra motvilliga små minimonster (rätt söta sådana dock) att först få på ytterkläderna, sen få dem hemforslade, med två av dem satta i vagn (kräver fysisk "övertalning") och sen utlyfta ut vagnen när vi kommer hem (såklart fastnade stövlarna så att det krävdes superkrafter för att lyfta ur dem), och sen få av alla ytterkläder. Såklart gick plastpåsen med sakerna jag handlat på ICA på vägen från tandläkaren till förskolan sönder också, så att allt trillade på marken och fick plockas upp av den där tandopererade mamman som inte borde böja sig ned. Men visst, lite har jag ändå följt tandläkarens uppmaning, för de vinteroveraller som av sina användare slängdes på golvet ligger kvar där. 
 
By the way, såklart är jag förkyld igen också. Fattades bara.
 
Det är modigt att våga utmana orealistiska skönhetsideal genom att visa upp sig
osminkad och naturlig på sociala medier, har jag hört. Så jag tar mod till mig
och visar här hur "snygg" jag var idag när jag kom hem från min tandoperation
och kämpiga hämtning på förskolan. Det ser ut som om jag snusar (det gör j
ag inte, inte snus i alla fall, bara en sån där liten bomullskompress som man
får hos tandläkaren för att stoppa blödningen).
Det fina halsbandet fick jag av Camila som gjort det på förskolan idag (jag har
en rätt stor samling fina pärlhalsband).  
 
Sneda leenden sägs vara charmiga, men just det här känns måttligt charmigt.
#1 - - Agneta:

Roligt att se dig på bild!

Svar: Jag är inte så förtjust i att visa upp mig på bild, så det blir inte så mycket av den varan på bloggen. Jag hinner inte photoredigera och foton på en sliten fyrabarnsmamma i övre 40-åren i sin naturliga form (med rynkor, blemmor, påsar under ögonen och slitet hår) är nog de flesta glada om de slipper se. Barnen är så mycket finare att titta på.
Mamma bläckfisk

Till top