Trillingarnas sista dag på bästa förskolan
Idag var det trillingarnas sista dag på världens bästa förskola. Det känns så sorgligt!
På måndag ska de börja på en ny förskola. Den förskola som de har gått på hittills har sexton barn totalt, i blandade åldrar. På måndag börjar de på en förskola med mer än 100 barn, som dessutom ligger i anslutning till en skola med nästan 600 elever. Det blir en stor förändring!
Att jag har tagit beslutet att byta förskola trots att jag tycker att den förskola som de har gått på är så bra, beror framför allt på att det känns som ett helt omöjligt uppdrag för mig att lämna på morgonen, och hämta på eftermiddagen, på två olika ställen. Vi kommer ju för sent nästan varje morgon som det är nu, med bara ett ställe att lämna alla fyra barnen på. Matias börjar i sexårsverksamhet till hösten och skolan som han ska gå på ligger åt ett annat håll från oss än förskolan som barnen har gått på fram till nu. Förskolan där trillingarna börjar på måndag ligger precis bredvid skolbyggnaden där Matias ska gå i förskoleklass, vilket gör lämning och hämtning på två ställen betydligt enklare. Men även om det är logistiken kring lämningar och hämtningar som är huvudskälet till varför jag har valt att byta förskola för trillingarna, så finns det ytterligare ett tungt vägande skäl. Den förskola som barnen har gått på är nämligen ett föräldrakooperativ. Det innebär att föräldrarna bidrar med lite olika arbetsinsatser och uppdrag. Bland annat lagar vi maten som barnen äter samt städar lokalerna. Det gör det möjligt att ha en högre personaltäthet än vad de kommunala förskolorna har vilket är en av anledningarna till varför den förskolan är så bra för barnen (fast allra mest beror det på den fantastiska personalen). På ett föräldrakooperativ får dessutom föräldrarna mycket mer insyn i verksamheten, något som jag verkligen har uppskattat. Men som ensamstående mamma till fyra barn har jag varken tid eller ork för att hålla på att laga mat och städa, eller ordna fester (detta år är mitt förtroendeuppdrag att vara festkommitté), gå på en massa möten, etcetera. Det ska bli otroligt skönt att inte behöva göra det längre!
Men än är det inte helt över. Vi står kvar med en fot (två snarare,båda i storlek 29) på den "gamla" förskolan i några veckor till. Matias går kvar där fram till semestern. Så under tre veckors tid kommer jag nu att ha två olika ställen att lämna och hämta barnen på.
Trillingarna bjöd på glass med strössel och chokladrån på sin sista dag på förskolan. De hade med sig en present (ett leka-affär draperi) till förskolan och till sina kompisar gav de ritblock och färgpennor. Helst hade jag velat skicka med dem en hembakad tårta i något passande tema samt egenhändigt utformade personliga presenter för att dela ut till kompisarna, men såna tankar blir i min värld aldrig mer än fantasier. Som tur är kan jag skylla på att jag är ensamstående med fyra barn och på så sätt komma undan med att alltid bjuda på färdigköpt och komma med enkla (billiga) presenter utan att det faller någon större skugga på mig. Men faktum är att risken är stor att det ändå inte hade blivit någon hembakad tårta även om jag bara hade haft två barn och dessutom hade haft en partner att dela föräldraskapet med.
På väg hem från världens bästa förskola.
Så här fina avskedspresenter fick trillingarna från sin förskola idag (för den som tycker att fotokvaliteten är urusel och inte ser vad det är så kan jag informera om att det är silverkedjor med berlocker i form av skyttens stjärntecken).