Utomhusteater i parken utan Theo
Theo är hos sin pappa. Han åkte dit igår och kommer hem imorgon. Det är första gången och verkar gå jättebra. Men vi saknar honom här hemma. Hans syskon frågar hela tiden när han ska komma hem och Matias sa "Mamma, jag vill ha Theo, fast jag inte brukar vilja ha honom när han är här". Med bara tre barn hemma är livet lite lugnare än vanligt. Men jättestor skillnad är det inte. Trebarnsföräldrar har rätt fullt upp de också märker jag.
Under förmiddagen har vi varit och sett på musikteater för barn i slottsparken här i vår kommun. Vi hängde kvar där i några timmar och barnen fick leka av sig. Det gick bra, ganska länge, men slutade med att jag blev arg för barnen sprang iväg utan lov. Jag blir tokig på att de gör så. Bakom står jag och ropar "vänta!! Ni får inte springa iväg så där!!" medan barnen ignorerar mig (åtminstone två av dem). Jag tycker allt att ensamstående fyrabarnsmammor borde få såna där barn som går snällt vid sina föräldrars sida (det finns såna, jag har sett det) men det fick inte jag. Istället fick jag såna som struntar helt i sin mammas förhållningsorder och sticker iväg åt alla håll. Eller, nu är jag orättvis, för två av mina barn är ofta rätt bra på att lyssna på mig och går snällt vid min sida vid behov. Men de andra två!! Jag blir galen!!!
Musikteater för barn "Till havs med bröderna Sjöstrom".
Camila blickar ut över vattnet.