Mer semester, fasa inför förskolestart och utflykt till en vikingagård
Det blir visst inte mycket bloggande av under denna semester. Kombinationen barn som somnar sent om kvällarna och en mamma som har ställts in på semesterläge och inte klarar av att göra mer än en sak åt gången har gjort att bloggen blivit tyst.
Men nu är det inte länge kvar till vardagslivet sätter klorna i oss igen. Egentligen skulle det ha skett redan i måndags men eftersom jag inte har någon barnsomsorg för Matias denna vecka har alla i familjen fått förlängd ledighet. Matias fritids öppnar nämligen inte förrän nästa vecka och mina planer på att lämna honom med barnvakt på dagarna stupades av en, oförutsedd och plötslig, mammighet (separationsångest) hos barnet ifråga. Men med tanke på att även trillingarna är inne i en mammighetsfas, och protesterar högljutt så fort deras förskola nämns, så känns det rätt skönt att få skjuta lite på förskole- och fritidsstarten.
Jag fasar verkligen för hur det ska gå nästa vecka när barnen ska lämnas på förskola och fritids. Alla fyra visar tydliga tecken som inte kan tolkas på annat sätt än att risken för totalvägran och hjärtskärande förtvivlan vid lämning är överhängande. Hjälp! Måtte det vända under de dagar som återstår (känns ungefär lika sannolikt som en miljonvinst)!
Istället för att återgå till vardagen så är vi tillbaka som husvakter igen efter att ha mellanlandat hemma i vår trånga lägenhet i några dagar. Idag har vi dock varit på utflykt. Barnens pappa kom på besök och vi åkte med barnen till en rekonstruerad vikingagård i grannkommunen. Det var roligt. Barnen fick baka vikingabröd, karda ull, klappa får, titta på grisar och jaga höns (de fick de egentligen inte alls, men gjorde ändå).
Håll i dig vikingagården (och alla djur) för här kommer vi!!!
Camila, Theo och Matias bakar vikingabröd.
Gabriel och Theo gräddar bröd.
"Hej grisarna!"
"Kolla mamma, vikingarna hade gungor!!".