Beskedet om Matias skolplacering har kommit. Han fick plats på den skola som var vårt första val. Det är jag såklart glad för, men jag blir ändå lite svettig i händerna när jag läser beskedet. Hjälp! Skolan som han ska börja i har 600 elever! Till skillnad från den förskola där han går nu, där det finns 16 barn. Dessutom är han är den enda från sin förskola som ska börja där så han kommer att vara alldeles ensam! Hjälp! Och han kommer att vara yngre än de flesta av sina klasskamrater eftersom han är decemberbarn (det är alla min barn, det skiljer två dagar mellan trillingarnas och Matias födelsedagar). Hur ska det gå?
Men det kommer säkert att gå jättebra, så jag ska försöka låta bli att oroa mig. Och det är ju bara förskoleklass han ska börja i än så länge så vi fortfarande har ett tag kvar tills skollivet börjar på allvar. Matias är lite blyg, men när väl det släpper brukar han ha lätt för att få vänner. Han kommer nog att klara det galant! Det som däremot känns som ett omöjligt uppdrag är att jag från och med augusti kommer att behöva lämna och hämta barn på två olika ställen varje dag. Jag klarar ju inte av att komma i tid med barnen på morgnarna som det är nu, fastän vi bara har ett ställe att gå till. Vi kommer för sent till förskolan i stort sett varje dag. Som tur är är personalen väldigt förstående och de väntar snällt med att plocka undan frukosten tills mina barn har hunnit äta. Men skolan kan en ju inte komma för sent till! Och där serveras heller ingen frukost, så inte bara ska vi hinna i tid till två olika ställen om morgnarna, vi måste också hinna äta frukost hemma först. Hur sjutton ska jag lyckas få till det?!
Matias skolplacering är klar. Hjälp!