mammablackfisk.blogg.se

Här bloggar jag om livet som ensamstående mamma till fyra små barn, trillingarna Gabriel, Theo och Camila och deras storebror Matias. Livet hos oss är trångt, kaotiskt, slitigt och högljutt och men också fullt av kärlek, glädje och humor. Att få vardagen att gå ihop och samtidigt (försöka) se till att fyra små barn får en trygg barndom är minst sagt en utmaning när det bara finns 24 timmar om dygnet, två händer, en hjärna och en inkomst. Här bloggar jag om vardagen mitt i småbarnskaoset, om svårigheterna jag tampas med som ensamstående fyrabarnsmamma och om hur jag gör för att få det att funka (eller inte funka) . Välkommen till min blogg!

Ändrade morgonrutiner

Livet i v�r familj, Rutiner Barn, Ensamstående, Fyraåring, Mamma, Morgon, Rutiner, Trillingar, bläckfisk, fyrabarnsmamma, förskola, förskolelämning, mammablogg, stress Permalink6
Idag provade jag med att ändra lite i våra morgonrutiner. Istället för att låta Matias vänta till sist med att borsta tänderna fick han istället borsta sina tänder först, före dess innan jag började göra iordning trillingarna. Tanken var att han då skulle få rätt lång tid på sig för att klä på sig under tiden som jag var upptagen med trillingarna. Detta för att vi inte skulle hamna i den situation som vi brukar ha på morgonen, som slutar med att jag och trillingarna står färdiga i hallen (jag står i hallen, trillingar sitter i vagnen och väntar) och väntar otåligt på Matias medan han (i sakta mak) tar på sig sina kläder och samlar ihop sina saker för att gå till förskolan.
 
Påklädning pågår.
 Det är inte lätt att hålla sig fokuserad på att klä på sig när det finns så mycket annat man kan hitta på istället. Men tröjan kom i alla fall på till slut..
 
 
Vi kom ändå 20 minuter för sent till förskolan. Och Matias var ändå inte påklädd när det var dags att gå. Så det blev ingen större skillnad. Men vi hade i alla fall inga konflikter under morgonen, vilket nog beror på att jag inte behövde tjata lika intensivt som jag vanligtvis gör. Tjatet blev liksom mindre jobbigt när det spreds ut över en längre tid.
 
Men det är tydligt att det behövs någon mer (större?) förändring. Förmodligen har jag inget annat val än att börja gå upp tidigare och väcka barnen tidigare (väldigt motvilligt, för jag får ju alldeles för lite sömn redan som det är). Jag misstänker nämligen att jag behöver ägna mer tid åt Matias på morgonen. Jag kan inte förvänta mig att han ska göra allt själv. Visst är han så stor att jag kan kräva att han klär på sig själv, och det gör han ju. Problemet är bara att det tar väldigt lång tid. Mina förväntningar (förhoppningar) på att han ska klara av att hålla fokus på påklädningen själv, och att det ska räcka med att jag kastar iväg lite verbala påminnelser lite då och då samtidigt som jag är upptagen med att göra i ordning trillingarna, är nog alldeles för högt satta. Jag glömmer bort att han faktiskt också är liten, för jämfört med trillingarna så känns han ju så stor.  
 
Någon som har tips om hur en kan få en 4,5 åring att lyckas klä på sig och bli klar för att gå till förskolan på någorlunda rimlig tid på morgonen när en själv måste ägna nästan all sin tid åt att hjälpa hens småsyskon? Hur gör ni hos er?
#1 - - T:

Åh, jag önskar jag hade något magiskt knep som kunde hjälpa dig, men sanningen är att vårt liv funkar eftersom sonens pappa tar alla morgnar, vilket handlar om att jag ju är sjuk och har hjälp av hemtjänst på morgonen. Vet att han bär upp honom, sätter honom i soffan och servar med det mesta (och då är han ändå äldre än dina) för att det ska gå alls, för sonen kommer annars på en miljon grejer som fångar hans uppmärksamhet, ungefär som med din M. Det jag försökt göra för att underlätta är att bestämma kläder och lägga fram kvällen innan, men som alltid med barn så kan de ändra sig på en minut så det är inte alls säkert att det blir de kläderna som bärs i slutändan iaf. Till tröst vill jag säga att nog alla fröknar på förskolan har upplevt att ungar kommer i pyjamasen dit (t.o.m. min faster gjorde så med min jämngamla kusin när han var liten en gång när hon tröttnat på att tjata) Kan ni ha lite reservkläder på dagis och så gå dit i nån onepiece eller så de morgnar det krisar?

Ang. att lägga barn "sent" så lärde vi oss för flera år sen att sonen somnar minst en timme efter alla andra vi känner i samma ålder, han har helt enkelt inte samma sömnbehov, och så har det varit från start. Så jag tycker du tänker helt rätt där, att försöka lägga ett barn som inte är sovtrött är sååå energisugande. Samtidigt så är det nog svårt att få till rutinerna bättre på morgonen om ni inte vaknar tidigare, så det blir ju lite moment 22 där, för givetvis är du jättetrött, det skulle alla vara i det läget.

Såg ditt svar på min kommentar ang. hudfärg och rasism, vi bodde tidigare i samma stad som John Hron och hans familj gjorde och där allting hände (Kungälv/Kode), fast många år senare dock, så jag tänkte ofta på detta och hur jag ska kunna skydda mitt barn. Jag tycker fortfarande att det är något av det vidrigaste som hänt i Sverige, och det förvånade mig att de som bodde i stan aldrig pratade om det, men vet att det varit mkt problem med just rasim där. Även om jag rent logiskt förstår att det skulle kunnat hända i en annan stad så var det obehagligt att tänka att en sådan kultur kunnat växa fram och frodas just där ...

Numera bor vi på en annan ort strax utanför gbg och jag vet inte riktigt hur det ser ut här i stan, men visst är det så att man sticker ut betydligt mer på mindre orter (är själv uppväxt i ett litet brukssamhälle) och det är inte alltid av godo, har ofta önskat att jag smälte in mer. Men nu när sonen börjat "nollan" så känner jag en stor oro för att barn ska säga dumma saker, och man märker att han är mkt mer medveten om det där med hudfärg och att han är mörkare än andra barn. "Mellanförskap" är ett ord jag nyligen lärt mig, och det är ett uttryck jag har lätt att identifiera mig med. Jag pratar svenska utan brytning, jag är uppväxt i en svensk kultur, men jag ser annorlunda ut, så jag lever i ett slags mellanförskap, något min son nog också kommer att uppleva i sitt liv trots att han är född i Sverige ...

Svar: "Mellanförskap", vilket talande utryck! Det kommer nog mina barn också att känna ofta. Matias sa idag att han inte tycker om sina ögon. När jag frågade varför sa han att han inte tycker om färgen, och att han skulle vilja ha blå ögon. Jag blev jätteledsen (han har ju jättefina ögon!). Jag hoppas att det är jag som läser in för mycket i det, och att det inte handlar om att han redan har fått lära sig att värdera mörkbruna ögon lägre än blå. Jag blir också ledsen när jag läser det du skriver om din oro för din son, och hur du själv har känt att du inte riktigt har passat. Jag önskar verkligen att människor inte vore så dumma. Varför ska vårt utseende vara så viktigt?

Det som hände med John Hron är utan tvekan något av det vidrigaste som har hänt i Sverige, det tycker jag också. Men det är inte bara fullkomligt vidrigt, utan det är också helt ofattbart tycker jag. Jag kan liksom inte fatta det. Hur kan något sånt hända? Hur kan människor vara kapabla att göra något sånt? Lite skrämmande också att man aldrig pratade om det på stan.

Matias har faktiskt gått till sin förskola med pyjamas en gång när han var mindre. Inte för att han inte ville klä på sig, utan för att han absolut ville ha på sig sin pyjamas den dagen. Jag tog inte fighten om det eftersom jag själv inte tyckte att det vart något att bråka om (tycker ju inte att utseendet är så viktigt, utan tar hellre strider om beteende). Matias får vara med och välja när vi lägger fram kläder kvällen före. Men precis som din pojke, så ändrar han sig rätt ofta på morgonen. Jag har försökt med att låta Camila också vara med att välja, men då vill hon klä på sig kläderna på en gång. Så hon är nog lite för liten än så länge. Gabriel och Theo brukar (än så länge) inte ha några åsikter om vad de har på sig, mer än att Gabriel ofta är helt emot kläder över huvud taget. Alltså, han vill inte klä på sig alls. Onepiece är ett jättebra tips inför vintern. Då kan de ju bara kliva i overallen och så är de klara (okej, lite vantar och stövlar måste väl på också).

Mamma bläckfisk

#2 - - Charlotte - Mamma och student? Jag har tipsen!:

Åh - vilket slit det är på morgonen, varje morgon! Och jag förstår ju att du har det 1000 gånger värre....
När mina barn var mindre så klädde vi på oss samtidigt (eller de klädde sig samtidigt alltså) så såg de hur de andra gjorde och de små tittade på den äldre och gjorde (eller försökte) göra som han, jag la allas kläder på mattan i hallen och så började vi :-)
Ett jäkla fixande men det blev iaf bättre och ett extra plus att alla redan var samlade vid dörren och redo för ytterkläder direkt de fått på sig de vanliga kläderna! Stor kram och trevlig fredag!

Svar: Ja, lite slitigt är det allt. Jag kommer inte direkt fräsch till jobbet, snarare ser jag ut som om jag kommer direkt från värsta gympasset. Men det räcker nog att ha tre barn (eller bara ett) för att det ska vara svårt att hinna i tid på morgonen, och är kanske egentligen inte så mycket värre med fyra. På något sätt anpassar sig ju barnen efter hur mycket uppmärksamhet det är möjligt att få. Kram!
Mamma bläckfisk

#3 - - Anonym:

Hej, vi började köra klädracet på SVTs barn-tv på morgonen och då går det undan!
Vår rutin ser ut så här: vaknar ca.06:40, äter frukost i köket, kan ta allt ifrån en kvart till en halvtimma, haha, sen får han kolla lite på TV och runt 07:30 är det klädracet där dom klär på sig med programledaren på tid. Han älskar det!! Jag är noga med att lägga fram kläderna i ordning på golvet innan klädracet börjar. Och direkt efter det så stänger vi av TV innan någon rolig film hinner börja och så borstar vi tänderna och drar på oss utekläderna.
Morgonen skulle aldrig funka utan SVT. På
Så vis får jag och bebisen ca 30min (beroende på när frukosten är klar) på att göra oss i ordning :)

Värt att testa? Jag var väldigt emot TV på morgonen men det fungerar superbra och blir en mysig rutin som inte innehåller tjat och gnat och stress. Efter några gånger kommer de in i rutinen och nu 2år senare så kan ingen av oss tänka sig en annan typ av morgon. Så fort min sambo ska lämna istället och han inte har samma flyt i rutinen så blir både han och sonen perplexa och kommer för sent, haha.

Lycka till!
(Beror ju så klart på vilken tid man måste lämna)

Svar: Tack! Jag ska definitivt prova det (blir lite arg på mig själv för att jag inte har tänkt på det själv). Barnen ska lämnas på förskolan strax före åtta så det passar perfekt tidsmässigt. På måndag kör vi. Håll tummarna!Jag hade jättemycket åsikter om TV innan jag fick barn och Matias hade knappt sett på TV alls när trillingarna föddes när han precis fyllde två år (det skiljer bara två dagar mellan Matias och trillingarnas födelsedagar). Sen ändrades allt drastiskt och numera är jag sååå tacksam att TV finns! Jag vet ärligt talat inte hur jag skulle ha klarat detta utan TV.
Mamma bläckfisk

#4 - - Anonym:

Jag håller båda tummarna för att klädracet fungerar för er med! Jag brukar också alltid gå igenom den där rutinen på kvällen när vi lägger oss så han känner sig förberedd och inte "låser sig" på morgonen sen. Typ "imorgon när vi vaknar så börjar vi med frukost vid köksbordet, sen får du kolla på TV och mamma lägger fram kläder som du ska ha på golvet så dom är klara till klädracet. När tävlingen är över så stänger vi av TV:n och borstar tänderna och drar på oss ytterkläderna och går till dagis" :)

Det funkar dock inte för oss om man ska vara "snäll" och köra frukost i soffan eller dyl. Då blir det varken frukost eller klädrace utfört i tid så vi är stenhårda med att det är vid köksbordet.

Sen lyssnade jag på en barnpsykolog som sa att just tävlingar är supereffektivt att köra på barn i den där åldern. Jag tyckte det blev lite väl mycket av det en stund hemma hos oss men enligt henne så var det inget skadligt och bara att köra på med
det så länge det fungerar. Typ "nu ska vi se vem som vinner. Jag tror iaf inte du hinner dra på dig skor och jacka innan vi har...bla bla bla". Sååå mkt lättar för oss iaf när vi körde så i den där åldern. Heja dig vilken toppenmamma du verkar vara. Var första gången jag trillade in på din blogg bara gör ngn dag sedan.

#5 - - Anonym:

Jag håller båda tummarna för att klädracet fungerar för er med! Jag brukar också alltid gå igenom den där rutinen på kvällen när vi lägger oss så han känner sig förberedd och inte "låser sig" på morgonen sen. Typ "imorgon när vi vaknar så börjar vi med frukost vid köksbordet, sen får du kolla på TV och mamma lägger fram kläder som du ska ha på golvet så dom är klara till klädracet. När tävlingen är över så stänger vi av TV:n och borstar tänderna och drar på oss ytterkläderna och går till dagis" :)

Det funkar dock inte för oss om man ska vara "snäll" och köra frukost i soffan eller dyl. Då blir det varken frukost eller klädrace utfört i tid så vi är stenhårda med att det är vid köksbordet.

Sen lyssnade jag på en barnpsykolog som sa att just tävlingar är supereffektivt att köra på barn i den där åldern. Jag tyckte det blev lite väl mycket av det en stund hemma hos oss men enligt henne så var det inget skadligt och bara att köra på med
det så länge det fungerar. Typ "nu ska vi se vem som vinner. Jag tror iaf inte du hinner dra på dig skor och jacka innan vi har...bla bla bla". Sååå mkt lättar för oss iaf när vi körde så i den där åldern. Heja dig vilken toppenmamma du verkar vara. Var första gången jag trillade in på din blogg bara gör ngn dag sedan.

Svar: Det ska bli spännande att prova imorgon. Det där med att gå igenom rutinerna på kvällen är jättebra. Jag tänker ofta att jag borde göra det, och någon gång ibland har jag lyckats komma ihåg att faktiskt göra det också. Men jag borde verkligen bli bättre på det. Tävlingar skulle nog få fart på Matias direkt, för han är väldigt tävlingsinriktad. De brukar göra så på förskolan vet jag, och jag tror att det funkar jättebra där. Men jag har märkt att jag behöver försöka hålla hemmiljön så tävlingsfri som möjligt eftersom jag vill undvika att barnen börjar tävla med varandra. Det blir ofta bråk och någon som blir ledsen när barnen tävlar sinsemellan, och med fyra stycken i nästan samma ålder (tre är ju exakt i samma ålder, med bara en minuts mellanrum mellan sig), så lär det nog bli en hel del tävlande mellan dem framöver.
Tack! Men just nu känner jag mig inte som någon toppenmamma direkt (för det mesta är jag inte alls särskilt toppen). Jag har varit jättegrinig mot mina barn under kvällen och skällde och domderade för att de hade stökat till (de drog ut en massa handdukar, lakan och filtar på golvet, det tog mig minst tjugo minuter att vika ihop och stoppa undan det igen). Så just nu (och allt för ofta) är jag snarare en riktig surtant. Hoppas att du tycker om bloggen!
Mamma bläckfisk

#6 - - Jenny:

Hej :)
Jag brukar köra med "vem hinner först?". Jag plockar alltid fram kläderna dagen innan. Sedan får han gå på toan samt borsta tänderna innan vi tävlar vem av oss som hinner klä på sig först :) Jag brukar oftast låta honom vinna för annars blir han sur ;) Jag kan säga att hans vinnarskalle ser till att han skyndar sig allt vad han kan ;)

Jag har ju dock inget småsyskon att ta hänsyn till..Han har en storasyster,men hon åker numera skolbuss till förskoleklass och går upp senare än oss..

Det är svårt att få till det och det som fungerar för någon fungerar inte alls för någon annan..Man får hitta sin egen metod helt enkelt - men det är minsann lättare sagt än gjort...

Svar: Det låter som en bra lösning som säkert skulle fungera med Matias också eftersom han är väldigt tävlingsinriktad. Men eftersom trillingarna också har börjat fatta det tär med att tävla och vinna så står jag nu inför utmaningen att försöka få dem att inte tävla med varandra om allt och inget (slutar ofta med bråk och i värsta fall tårar). Hur sjutton jag ska få barnen till att göra sånt som behövs göras utan att kunna använda mig av tävlingar, och helst inte mutor eller hot heller, har jag ingen aning om?!!!
Mamma bläckfisk

Till top