mammablackfisk.blogg.se

Här bloggar jag om livet som ensamstående mamma till fyra små barn, trillingarna Gabriel, Theo och Camila och deras storebror Matias. Livet hos oss är trångt, kaotiskt, slitigt och högljutt och men också fullt av kärlek, glädje och humor. Att få vardagen att gå ihop och samtidigt (försöka) se till att fyra små barn får en trygg barndom är minst sagt en utmaning när det bara finns 24 timmar om dygnet, två händer, en hjärna och en inkomst. Här bloggar jag om vardagen mitt i småbarnskaoset, om svårigheterna jag tampas med som ensamstående fyrabarnsmamma och om hur jag gör för att få det att funka (eller inte funka) . Välkommen till min blogg!

Känslomässig berg och dalbana

Livet i v�r familj Permalink0
Livet som ensamstående mamma till fyra små barn är verkligen en känslomässig berg och dalbana. Jag pendlar hela tiden mellan extrempunkterna i mitt känsloregister. Ena stunden lullar jag omkring i ett lyckorus av kärlek bara för att i nästa befinna mig i mörkt moln av frustration.
 
Idag har det varit mycket kärlek. Så där så att modershjärtat liksom svämmar över. Ända till för en stund sen när ett av barnen fortfarande låg och bökade och snurrade runt i sängen utan minsta intention att sova trots att jag legat bredvid och inväntat hennes insomnande i över en timme (de andra tre somnade inom 20 minuter efter att vi lagt oss). Då hamnade jag istället i frustrationsmolnet.  Tills hon äntligen somnade och jag gick upp och tittade på nyheterna, som rapporterade från Aleppo och särskilt tog upp hur kriget i Syrien drabbar barnen. Då drabbades jag istället av sorg och vemod kombinerat med en störtvåg av tacksamhet över att jag har mina fina barn, och för att de just nu ligger trygga och mätta och sussar sött i sina sängar.
 
Vem har sagt att en legolåda inte också kan vara en hatt? Theo hävdar bestämt att det är en hatt han har på huvudet och att han är jättefin i den.
 
Till top