mammablackfisk.blogg.se

Här bloggar jag om livet som ensamstående mamma till fyra små barn, trillingarna Gabriel, Theo och Camila och deras storebror Matias. Livet hos oss är trångt, kaotiskt, slitigt och högljutt och men också fullt av kärlek, glädje och humor. Att få vardagen att gå ihop och samtidigt (försöka) se till att fyra små barn får en trygg barndom är minst sagt en utmaning när det bara finns 24 timmar om dygnet, två händer, en hjärna och en inkomst. Här bloggar jag om vardagen mitt i småbarnskaoset, om svårigheterna jag tampas med som ensamstående fyrabarnsmamma och om hur jag gör för att få det att funka (eller inte funka) . Välkommen till min blogg!

Tillbaka på jobbet

Allmänt, Arbete och familj, Hälsa, Livet i vår familj Akut stressreaktion, Arbete, Ensamstående, Mamma, Promenad, Sjukskrivning, fyrabarnsmamma, stress Permalink3
Sjukskrivningen är slut och jag har börjat jobba igen. Det är jätteskönt att få komma ut och vistas i en miljö där det inte är trångt och stökigt och där ljudvolymen inte är på gränsen till outhärdlig. Det är också skönt att vara på ett ställe där människorna behandlar varandra (och mig) med respekt. De skriker inte högljutt när det inte blir som de vill, slår inte varandra, sparkar inte mig, lyssnar på det jag säger, etc. Men, även om mina kollegor är fina kommer de inte ens i närheten av att vara så söta eller så älskade som mina högljudda och bråkiga små monster som jag har därhemma.
 
Igår var första arbetsdagen. Förmiddagen ägnades åt att städa undan alla pappershögar på skrivbordet. För nu ska det rensas bland stressfaktorerna!
 
Före: Jobbhögarna på mitt skrivbord före städningen.
 
Efter: Så här fint blev det när jag städat undan på mitt skrivbord. Allt som var "färdigarbetat" har kasserats och sånt som behövde sparas är nu prydligt insatt i pärmar.
 
Jag hoppas verkligen att jag ska klara av att arbeta och inte behöver bli sjukskriven igen. Det är roligt och stimulerande och jag saknar verkligen jobbet när jag inte har varit där på ett tag. Så nu ska jag göra vad jag kan för att hitta strategier hantera min överväldigande livssituation och all stress och oro som kommer med den så att jag får in stunder för återhämtning och kan bli frisk (för det är jag inte nu, alla kriterier för utmattningssyndrom stämmer på mig). Men barnen måste så klart gå först.
 
En av strategierna är att försöka ta en paus under arbetsdagen för att promenera eller göra något annat avslappnande. Idag tog jag en rätt lång promenad på lunchen vilket var skönt även om det inte är så där jätteavslappnande att promenera i innerstan (trafik, avgaser, mycket folk, etc.). Men oj så halt och isigt!
Skulle jag ha tagit skridskorna istället (om jag hade haft några)?
#1 - - Anneli:

Fantastiskt jobb med skrivbordet! Kämpa på, du är bäst.. glad att du kan jobba och få lite annat umgänge än bara barnen, som i och för sig är de absolut finaste gullungar som finns! KRAM!!!!

#2 - - Anonym:

Jag har just snubblat in på din blogg och är så IMPONERAD över dig! Det är faktiskt väldigt strongt jobbat att rodda fyra barn, på egen hand dessutom!!! All kred till dig från en gift tvåbarnsmamma som tycker mitt eget liv är lite rörigt ibland, du ger perspektiv.

Jag har just börjat använda appen Remente (sen igår, så inte länge), men jag tror att det kan vara värt för dig att kolla in. Lite tips om mål, avslappning, tacksamhet, att ta hand om sig själv osv. Kan också tipsa om en app som heter Pausa, bra avslappningar/mindfulness som bara tar några minuter (risk att somna dock.)

#3 - - Anonym:

Jag har just snubblat in på din blogg och är så IMPONERAD över dig! Det är faktiskt väldigt strongt jobbat att rodda fyra barn, på egen hand dessutom!!! All kred till dig från en gift tvåbarnsmamma som tycker mitt eget liv är lite rörigt ibland, du ger perspektiv.

Jag har just börjat använda appen Remente (sen igår, så inte länge), men jag tror att det kan vara värt för dig att kolla in. Lite tips om mål, avslappning, tacksamhet, att ta hand om sig själv osv. Kan också tipsa om en app som heter Pausa, bra avslappningar/mindfulness som bara tar några minuter (risk att somna dock.)

Svar: Tack!! Men jag känner mig inte så värst imponerande. Jag gör så gott jag kan men det räcker inte så långt som det skulle behöva. Jag lyckas verkligen inte var den förälder jag skulle vilja vara men jag hoppas att det ändå ska räcka för att barnen ska få en skaplig barndom (hoppas att mycket kärlek kan kompensera för bristen på tid och pengar). Tusen tack för tipsen. Jag ska genast ladda ner apparna.Låter precis som det jag behöver.
Lisa Sandberg

Till top