Fortfarande sjuka barn
Ska inte sjuka barn vilja vila? När jag är sjuk vill jag ju det, helst hela tiden. Klockan är nu över tio på kvällen och bara ett barn sover, det äldsta. Äntligen har dock trillingarna slutat tjattra med varandra så nu somnar de nog alldeles strax. Själv ligger jag och lyssnar på hur de bökar runt i sina sängar (fast nu har det visst tystnat i två sängar, så nu är det bara en kvar som inte har kommit till ro ännu) och funderar på om jag orkar gå upp och hänga tvätt och dricka en kopp te eller om jag ska ligga kvar här och försöka somna jag med? Det lutar åt det senare.
Så här ser det ut hos oss titt som tätt numera. Sen några dagar tillbaka har T och C börjat ta av sig kläderna och blöjan titt som tätt. I början klädde jag på dem igen när det hände. Men nu har jag gett upp, de tar nämligen av sig kläderna direkt igen. Så nu får de vara nakna till de själva börjar klä på sig igen när de fryser.
Alla barnen fick vara hemma från förskolan idag. C hade kunnat gå, hon är frisk nog. Men det är för bökigt att ta sig ut med alla för att lämna och hämta ett barn. Då är det lättare att ha alla hemma. Men det blir rätt livat när alla är här och den som är sjukast (G) skulle nog behövt ha lite mer lugn och ro. C och T har det varit full fart på, så de verkar inte särskilt sjuka längre. Fast T är fortfarande är rätt snorig. M är fortfarande lite småfebrig och hostig. G är ordentligt sjuk. Han har feber, är alldeles tjock i halsen, och har kräkts flera gånger. Stackars lilla plutt!
Dagens bästa: Jag har hunnit gå igenom kläderna i trillingarnas byrå. Nu är där ordning och reda och allt som var för litet är bortstädat.
Dagens sämsta: Tre av barnen är fortfarande sjuka, varav en (G) är ordentligt dålig.