Fotografering from hell
Idag har vi blivit fotade för att vara med i Vi Föräldrar. Vi ska vara med i ett reportage där några föräldrar med olika antal barn intervjuas om hur det är ha just det antal barn som de har. Jag svarar på hur det är (för mig) att ha fyra barn. Det var tur att intervjun gjordes före fotograferingen. För om jag skulle ha svarat idag hade jag nog inte varit särskilt positiv. Åtminstone inte om de skulle ha frågat under själva fotograferingen eller direkt efteråt (nu, några timmar senare, är barnen förlåtna). För fotograferingen gick verkligen uruselt. Barnen var helvilda och sprang omkring överallt. De ville inte alls sitta stilla och bli fotade. De sprang åt olika håll, ville pilla på allt och var allmänt oregerliga. Även M var helt vild och tycktes helt ha glömt bort vad "lugna ner dig!" och "låt bli den" (dyr fotoutrustning var i riskzonen vid ett flertal tillfällen) och alla andra förmaningar som en kan tänka sig betyder. C, å andra sidan, grät mest hela tiden. Hon var trött eftersom hon inte hade sovit middag (trots ett stort antal försök från min sida att få henne att sova) utan somnade i vagnen strax före vi kom fram till fotostudion, och blev väckt när det var dags för fotografering (väck inte min lilla Törnrosa i förtid när hon sover, det straffar sig). Värsta fotosessionen ever!
På väg till stan för fotografering (M).
Fotografen var vid gott mod när vi kom men det tog inte lång tid förrän hon började se trött ut och hon såg sen tröttare och tröttare ut allteftersom tiden gick. Vi var nog den värsta grupp hon har fotograferat någonsin. Till slut fick vi ge upp trots att inget foto blev riktigt bra (eller ens ganska bra). Så bilden som kommer med i tidningen kommer att visa upp en ganska realistisk bild av livet som fyrabarnsmamma, med något eller några av barnen som de ilskna bin de titt som tätt är. Det gick helt enkelt inte att få till något foto där alla var glada (G blev jättearg över att tvingas vara stilla och C var superledsen mest hela tiden).
Till barnens försvar måste jag dock säga att det var en extremt icke barnvänlig fotostudio. Där fanns inget barnvänligt som kunde distrahera barnen men däremot väldigt mycket saker av den sorten som barn blir alldeles vilda av och vill pilla massor på men absolut inte får, såsom dyr fotoutrustning, kablar, och annat mer eller mindre farligt bråte. Detta i kombination med stora ytor där det var helt omöjligt att hålla ordning på fyra små som springer omkring åt olika håll. Jag blev lite förvånad över att fotografen inte hade bättre strategier för att få (och behålla) barnens uppmärksamhet än att vifta med en hand och ropa "hallå, titta på mig", typ. Tidigare när barnen har fotograferats (på förskolan till exempel) har fotograferna haft gosedjur, handdockor eller dylikt som de använt för att få barnen att titta på dem och skratta. Eller åtminstone gjort roliga miner. Jag trodde nog att den fotograf som Vi Föräldrar använder skulle vara proffs på barn, eller åtminstone på att fota barn. Men så var det inte alls.
Tack fina systerdotter för att dina tappra försök att hålla ordning på barnen under fotosessionen idag (vi var chanslösa, fyra mot två)!
Dagens bästa: Jag är nyklippt och fin i håret (ville ju inte bli fotat i slitet, risigt, hår). Tack Aisha på Schönmeyers studio för den fina frisyren!
Dagens sämsta: Fotosession from hell med trollungarna.